Utbyte i Bilbao, Erik

Kaixo från Baskien!

“Tourists, welcome – this is not Spain or France, this is Basque Country.” Det var det första jag läste när jag kom fram till Bilbao, på ett klistermärke på en lyktstolpe. Jag läste det också i graffitiform, på stora planscher och på fler klistermärken i olika delar av Spaniens mest autonoma region. Varför åkte jag till Bilbao egentligen, undrar jag såhär ett år efter att jag tog beslutet. Jag ville väl lära mig spanska utan att andas för mycket avgaser i Madrid eller Buenos Aires (no pun intended) eller damm i Salamanca och där fanns Bilbao, en modern röd grön stad i perfekt storlek att hinna lära känna på ett halvår.

Många är de utbytesrapporter som skvallrar om att ”universitetet där jag var var mer som ett gymnasium”. Universidad de Deusto var inget undantag. Det var små klassrum, presentationer i grupp, lektioner snarare än föreläsningar, elever som fick bättre betyg om de hjälpte lärarna bära grejer [sic] och närvarolistor. Jag var antagen till programmet ”modern languages”, men det verkar som att begreppen modern och languages hade flexibla ramar. Att pussla med schemat tog en del tankekraft första veckan, jag jobbade hårt för att undvika lektioner på fredagar, men till slut fick jag till ett rätt bra schema med rätt liknande kurser som jag hade tänkt mig innan jag åkte. Jag läste:
– Lengua, Cultura y Sociedad
– Linguistics
– Castellano (Spanska)
– Introducción a la cultura y lengua Basque
– Literaturas europeas
– Psicología social
De två förstnämnda hade dock så virriga och otydliga lärare (Nej, det är DERAS fel att jag inte förstod deras spanska!) att jag bytte till Gender Studies. Psicología Social var kul men väldigt tidskrävande, det var mycket att läsa och på spanska dessutom, så den läste jag bara de dagar jag var extra motiverad (tentadagen var inte en sån dag). Undervisningen var inte speciellt bra överlag. Den var ganska ostrukturerad och opedagogisk. Den första lektionen i baskiska kom läraren in och pratade just baskiska. Ingenting annat. Han frågade väl hur vi mådde och vad vi hette och sånt. Det var som i en sci-fi- film när en människa träffar en alien. Efter en jobbig timme gick jag ändå ut, kunde peka på mig själva och säga Ni Erik naiz. Learn by doing.

Bilbao var fantastiskt. Det var så fint. Jag som närmast koketterat med mitt arkitektoniska ointresse fann mig själv stå och tänka. Wow, det här torget kan man titta på resten av livet! Men vilken fin bro! Vilken vackert hus! Många lediga dagar gick jag bara runt i staden, tog en cafe cortado och snackade med pensionärer på torget. Det var ju trots allt 20 grader och sol sista veckan i november (okej, vi hade ovanligt bra väder hösten jag var där, de snittar 29 regndagar i november). Bilbao har gått från att vara en industri- och textilstad till att vara en konst- och kulturstad, uppbyggt kring det mäktiga creddiga Guggenheim-muséet.

Guggenheim-muséet till vänster, universitetet längre bort till höger.

Baskien är en häftig region. Wikipedia kan förklara dess historia bättre än jag, men det märks att det inte är vilken del som helst av Spanien. Under romartiden erövrades inte Baskien som övriga Spanien och man talar Europas äldsta språk. Baskiska var inte lika vanligt i Bilbao som i andra delar av Baskien pga stor invandring till den forna industristaden från andra delar av Spanien, tog jag bussen ut till landet märke jag hur språket på bussen succesivt byttes ut från spanska till baskiska. Baskiens USP är maten, med Pintxos som paradgren, som tapas fast lite mer som en maträtt och mycket godare. Två pintxos och ett glas rödvin på torget för sex euro är en bra tisdagskväll.

Baskien har en historia av terrorism, ETA, och den var inte populär att prata om. Visst hade jag en fotbollstränare som sa att han kollade nervöst på alla Spaniens fotbollsmatcher och hoppades att Spanien skulle förlora, men överlag så är min bild att det inte fanns något större hat mot Spanien, bara kärlek till Baskien. Jag åkte antingen på dagsutflykter (en timme till San Sebastian eller Guernica , fyrtiofem minuter till Dragonstone, en halvtimme till stranden eller någon gammal fiskeby vid kusten) eller på weekend-resor (jag kan rekommendera att lägga schemat så att du är ledig varje fredag, det blir mycket jobbigare att komma tillbaka till Uppsala då): Malaga, Valencia, Zaragoza, Madrid, Picos de Europa, A Coruña, Salamanca, Porto, Biarritz.

San Sebastián. Eller Donostia.

Ja, det var väl det jag hade att berätta. Jag hade det bra, jättebra, men undervisningen var dålig. Jag lärde mig spanska, inte lika mycket som jag hade velat, men är ändå glad att jag känner mig säker i att prata spanska med spanjorer (eller, i alla fall gjorde det i slutet av december). Jag är glad att jag fick vara i Baskien. Tack till Carl Broberg som övertygade mig att tacka ja.

Agur!

Erik läser Politices kandidatprogrammet med inriktning statistik, och har bland annat varit ledamot i SpAken.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s